Oj vilken dag... Fylld med glädje, sorg, stress, rädsla och längtan. Vad vore jag utan min underbara man? Han får mig att mogna mer och mer för varje dag och gör mig till en bättre människa. Igår natt när lilla E hade somnat blev det väldigt djupa samtalsämne. Jag har känt mig väldigt övergiven av min släkt den senaste tiden. Jag trodde väl att personer skulle ändra sig när lilla E kom men allt har bara fortsatt i samma spår som vanligt och som det alltid gjort. Vilket för mig både ledsen o arg. Men det är väl jag som har för höga förväntningar på folk... Efter mycket diskussion mellan mig och gubben inser jag att det kanske inte o ta för givet att ens släkt inte är så varm som man kan tro. Oavsett vad ens familj gör så är vi ju ändå familj. Blod är ju tjockare än vatten som sagt. Jag har ju länge inte haft sån bra relation med min far och varit väldigt klar med att jag inte vill ha något med han att göra. Men när man ser på situationen så har ju alla sina brister. Min mamma har ju inte häller varit en ängel jämt men jag älskar ju henne ändå. Hon är ju ändå min mor, så varför ska jag behandla min far på detta sättet? Svaret är väl omognad. Jag va omogen då o om jag hamnade i en konflikt med min far så kunde jag inte förlåta han. Men om jag hamnade i konflikt med min mor så va man tvungen att förlåta eftersom vi bor under samma tak. Det var lättare att släppa det som hänt o gå vidare. Medans min far blev lidande för att vi har sånt avstånd mellan varandra o jag fokusera bara på det dåliga utan att förlåta. Nu blev det kanske flummig? Men ni kanske förstår ungefär hur jag menar? Familj är ju ändå familj så varför bråka när vi mår bättre när vi är sams. Kvällen slutade med att jag skickade ett meddelande till min pappa (som jag inte prata med sen 2011!) Självklart så svara han tillbaka och plötsligt känns som man blivit hel igen! Vi har skrivit från o till hela dagen o jag har frågat mig själv varför jag inte har gjort detta innan. Kanske för det är nu jag har mognat o för att min älskade pojkvän öppnade ögonen åt mig. Dags att sluta vara tonårs vrång och börja vara vuxen och förlåtande!

Annars har dagen varit bra! Farmor och farfar till lilla E kom på besök o bråka om vem som skulle hålla lilla E längst haha! O jag hämta ut dom nya sängkläderna från Jotex. Vårt sovrum har blivit lite bortglömt efter vi bara sover där, inget som gästerna ser. Men nu när jag fixat till det undrar jag verkligen varför jag inte gjort det tidigare!

Lite detaljer kvar men jag är redan mycket nöjd! Sen har det varit lite förberedelser inför dopet som ska vara i November. Vi insåg att om alla som vi bjuder skulle komma så skulle det bli över 100pers! Men vi vet att många kommer tacka nej för att dom bor för långt bort. Men det känns ju taskig att ta för givet o inte bjuda dom.

Ne dags för sängen! Upp tidigt imorgon och åka på BBC o se hur mycket vår lilla knodd har växt!

Puss o Hej!